Mellan dagarna

Mellandagarna är verkligen en grå fläck, mellan mysiga julen och sprudlande nyåret. Ändå är det nästan de bästa dagarna för det finns ingen press eller förväntan på dessa dagar. De är bara där för återhämtning, egentid och slapphet, vilket gör dem alldeles underbara. Speciellt i år så vi I familjen får vara lediga och tillsammans alla dessa dagar. 

Nyårsafton har precis styrts upp till middag hos oss med fyra av våra grannar. Ska bli kul och känns väldigt lagom då jag tror att vi lägger ribban på en väldigt lagom och inte så pretentiös nivå. Och glittrig måste jag inte vara för det var jag redan på julafton! 
 

Julen är här

Trots nio plusgrader, regn i luften och stormvind är den här. Julen. Idag, da'n före dopparedan (finns det fortfarande folk som lever upp till julaftons smeknamn, äter folk fettdoppat bröd nu för tiden?), görs det sista iordning inför den stora dagen men mest av allt njuter jag (förhoppningsvis, dagen har knappt kommit igång) av lugnet, av granen, av klapparna runt omkring och den stundande maten.

I kväll satsar vi på vår egna tradition - burgare på Butchers. Också något att längta till. Och imorgon är den här - min dotters allra första julafton. 

Livets vändning

Nu har jag för första gången på 15 år varit ifrån skolvärlden i en hel termin. Så lång tid, ändå så kort. Så överväldigande stort och så litet samtidigt.

Idag vände sig också vår dotter för första gången, från rygg till mage, fyra månader och tre veckor gammal. Så stort för henne och oss.