Snart ett år som mamma

Ikväll, för ett år sedan, gick vattnet och vägen mot min dotter i min famn började. Det var ganska odramatiskt, vi satt hemma och såg på film. Lite surrealistiskt då det var en vecka för tidigt. In för avstämning på Östra, sedan hem igen och sova. Avstämning morgonen efter igen och sedan hem och vila. Det var då  värkarna började och drygt ett dygn efter att vattnet gått åkte vi in och fick stanna. Cirka tio timmar senare var hon där, vår Majken.

Ett år. Världsomvälvande. Skratt varje dag (det är mitt mål, att Majken varje dag ska få skratta). Sömnbrist, som efter åtta månader började kännas (gick av bara farten fram tills dess). Oro. Tårar. Kramar. Utveckling, för oss alla. Lycka. Större hjärtan med så mycket plats för världens finaste. Kärlek. 

Kommentera här: