Oro och lycka

Att bli mamma är det bästa. Känslan när Majken kramar och pussar mig går bara att förstå genom att uppleva den. Tror jag. Det kanske är olika för andra. 

Det är också en oro att vara mamma. Oro när hon har feber. När hon gör sig illa eller skriker och jag inte vet vad som är fel. 

En frustration när vi inte lyckas. När sömn inte kommer fast den behövs. När maten slängs över hela golvet, henne själv och mig, fast hon är hungrig.

Men ändå det bästa. Det varmaste. Det finaste. Ett litet hjärta som är så stort, som visar ömhet för sina små kompisar med klappar och kramar. Som visar trygghet hos mig och kärlek till mig. 

Kommentera här: