Jag tycker det är fånigt att spöka ut sina barn till minikopior av vuxna (lika fånigt som när vuxna spökar ut sig till barn). Men så tänkte jag någon gång förra året att om jag hade haft en son, hade det varit mer rätt än fel i dagens samhälles ögon att låta honom ha nagellack. Men en dotter då? Då döms det som fånigt och fåfängt, vilket i sig är helt fel för struntar jag i det då så behandlar jag ju olika på grund av kön.
Det som egentligen var min idé kring nagellack var att lära färger, stortån är röd, lilltån är grön och så vidare. Nu blev det lack på tårna på min dotter, hon valde själv grönt och är mycket nöjd!
