Dagens i-landsoro

Visst har det gått långt när jag oroar mig över att en person som jag ringde igår inte svarade och inte heller svarar nu, ett dygn senare? Ok om det varit en gammal och/eller sjuk person men nu är det en frisk 38-åring. Jag får nog stanna upp och inse att bara för att man kan bli nådd hela tiden så vill man inte alltid det. Jag vet ju själv att jag ibland trycker bort samtal eller väljer att inte svara. Och ibland glömmer jag bort att ringa tillbaka till någon. Inte är det då något att oroa sig för när det bara gått ett dygn? I det "alltid-kunna-bli-nådd"-samhälle vi lever i är det faktiskt skönt med lite isolering ibland, även om jag (för mig själv) är emot att sätta begränsningar och regler kring nåbarheten. Att sätta fasta regler kring mobilen för att må bra känns inte som ett behov för mig. Stäng av när jag vill och var kontaktbar när jag vill. Jag är ju faktiskt vuxen.

Öm i hela kroppen

Eller i alla fall i rygg och bak, för igår blev det dags att hjälpa min syster med flytt. Jag hamnade mest på att packa ner så kan bara tänka mig hur syrrans ben/bak mår idag efter att ha burit upp och ner för trappor. Flytten gick inte långt, bara till grannhuset, men två trappor ner och en upp känns! Att flytta är alltid spännande och kul, oavsett varför man flyttar, men jag lyckas förtränga hur mycket det är att göra i samband med en flytt. Och då har jag egentligen aldrig behövt måla om, lägga golv eller riva väggar inför en flytt. Jag har "bara" packat ner, burit och packat upp. Och lekt dockhus inför flytten med ritningar och - i papper utklippta - möbler som jag kan flytta runt. Dagens känsla är mixad - glad att inte behöva rensa och packa samtidigt som jag känner suget efter något nytt, efter förändring och drömmar som skulle få uppfyllas. Ser fram emot fredag då jag förhoppningsvis kan se min systers lägenhet igen, något mer iordning (?) och kanske fokusera mer på inspiration och inredning.

Shoppa topp

Ibland är tajming på kollektivtrafiken inte vad man önskar (trots världssegande av mig i matbutiken). Då uppstår det lite farliga glappet som bara kan fyllas på ett sätt (eftersom det bara finns en butik vid jobbet utöver matbutiken jag redan besökt) - klädaffären. Idag resulterade det i en topp, en tröja och en kofta... Toppen var lite kul med en paljetthjort på. Tröjan hade texten Ooh la la i paljetter och koftan hade också paljetter, fast på armbågarna. Alltså var temat visst paljetter, vilket jag själv aldrig kunnat tro när jag fyllde upp tio minuter innan bussen skulle gå.